Det som kan existera utan det andra

Igår såg jag mig själv genom hennes ögon. Jag tror hon gjorde det hon med.
Igår vaknade något som sovit, alla dom därsvaren men inget klart besked.
I krampande känslor av ovisshet,
i molande värk över rädsla.
I allt det där som jag aldrig varit,
insåg jag att det var precis så jag är.

Jag hittar något som lyser. Som skiner genom allt som är svart.
Det där som gör mig euforisk. Det där som alltid gjort mig matt.
Så med huvudet mellan knäna,
och med ansiktet gömt i sand,
Där insåg jag ett värde starkare än något annat,
värdet i en hjälpande hand.

När man undrar över existensen. Vari värdet är som som störst.
Finns svaret oftast inte i logiken, utan i känslan i ditt bröst.
Om du jämför det ena med det andra,
om du blundar från vardagen ett tag.
Så ser du klart vad som kan existera utan det andra,
och att livet kan räknas i hjärtslag.